Nästan 7a

På topprep dock.

Tre kvällar har jag och Camilla övat på leden Stöldförsök 7a på Predikstolen i Uppsala. I förrgår såg Camilla väldigt stabil ut när hon enkelt klarade leden på topprep på andra försöket för dagen. Jag försökte fem gånger varav de fyra sista så föll jag vid det näst sista greppet precis i slutet på det övre kruxet.

Efter sista fallet så hittade jag dock en högerhandsförflyttning som gör vänsterhandsflytten, där jag brukar ramla, mindre desperat. Så jag är säker på att jag klarar leden på topprep nästa gång jag försöker. Efter det så är det bara att börja leda!

Det har varit intressant att jobba mer koncentrerat och under en längre tid på en led. Ingen av oss brukar vanligen ha tålamod för det men vi bestämde oss för att prova. Dessutom börjar vi få slut på efter-jobbet-leder på klipporna runt Uppsala.

Under den här tiden så har leden gått ifrån att kännts omöjligt till att bara vara lite jobbigt och en fråga om att bita ihop.

Första kvällen så hade det regnat och enbart den nedre delen var helt torr. Det övre halvan kändes då väldigt avlägsen. Mycket beroende på de fuktiga greppen. Men i One move is all it takes to make me happy! så beskrev jag hur jag lyckades komma på en bra sekvens för att lösa första kruxet. Efter det så klarar vi båda lätt den delen.

Andra kvällen så flyttade jag upp min highpoint till översta kruxet. Vägen upp dit började nu kännas ganska så enkel men slut-kruxet, en förflyttning till vänster på knappt existerande fotsteg och sen att resa sig upp med hjälp av en låg krimp och en sloper för högerhanden bet ifrån rejält. Efter ett par försök så lyckades jag i alla fall förstå hur jag skulle placera fötterna, vilket underlättade enormt, för när jag väl kommer upp dit så måste jag veta exakt hur jag ska göra. Det finns inte tid att improvisera.

Det intressanta är att det nedre kruxet inte längre var något problem och mellansektionen upp till det övre kruxet, som hade känts så svår gången innan, inte heller kändes så komplicerad.

Tredje kvällen så klarade som sagt Camilla leden på andra försöket för dagen. Jag var nära fyra gånger men fick inte riktigt ihop det. Det positivt är dock att hela vägen upp till slutkruxet kändes väldigt stabil och inte alls så svår nu när jag vet hur jag ska göra. Förhoppningsvis så hjälper den högerhandsförflyttning jag hittade efter sista försöket till att göra den sista biten enklare också.

Det är spännande att uppleva hur jag varje gång jag klättrar leden förfinar sekvenserna, förflyttningarna blir mer precisa och det krävs mindre och mindre energi för att ta mig upp.

Jag undrar hur mycket svårare leder jag skulle kunna klara om jag bara hade lite mer tålamod!