Dalkarskärret (17/4)

Det var med stor förväntan som jag hade sett fram emot att klättra utomhus för första gången. Att få klättra på riktigt som vissa säger. Inomhussäsongen är ett dåligt substitut för de klättrare som föredrar problemen utomhus i naturen, medans andra känner sig mer hemma i en inomhushall.

Att vara utomhus i naturen skrämmer inte en gammal orienterare som mig, så jag packade glatt ner klättergrejorna denna soliga måndagsmorgon. Efter en del topprepsriggande av de mer erfarna klättrarna så blev det min tur att prova på att ta mig upp för klippan. Jag la ribban lågt och började med att värma upp på Talangjakten (4) vilket inte visade sig vara så svårt, dock var det ovant att behöva leta grepp. När man klättrar inomhus så är det ofta genomtänkt vart man bör sätta händerna och fötterna för att ta sig upp för en led. Detta kan dock ibland vara svårt att lista ut. Utomhus däremot finns det ofta ganska många grepp men små vassa sådana. Verkligen en annorlunda upplevelse.

Efter en del klättrande runt Talangjakten så provade jag på Fissure Grund (5) och På tå häv (6) utan någon vidare framgång. På den första fastnade jag en bit upp i sprickan medans jag inte ens klarade av insteget på den sistnämnda. Jag skyller på skorna!

Fikapausen gav mig en chans att vila lite och samla krafter som jag sedan använde när jag till slut tog mig upp för Fissure Grund.

Solen hade varit framme och värmt hela dagen fast det ibland blåste lite kallt, så när molnen drog in och det började stänka lite så packade vi snabbt ihop och gav upp för dagen.

Allt som allt så var jag väldigt nöjd med min första utomhusklättring!

Träningsvärk


Igår åkte vi till Stockholm och klättrade på Klätterverket. Grymt kul! Men skoja inte om att jag hade träningsvärk i morse. Det var till och med lite jobbigt att skriva på tangentbordet och det är ju inte bra med tanke på jobbet men det var helt klart värt det.

Klätterverket

I mellandagarna när vi var lediga så begav sig jag och några vänner till Stockholm för att prova Klätterverket. Deras hemsida lovar mycket

Hos oss finner du 1000²m klättring på 14 meter höga väggar. Vi har 32 topprep, 15 ledbara linjer och mycket bouldering.

Efter en del letande med bilen på grund av kanske inte den bästa vägbeskrivningen och en borttappad ledbil så hittade vi till slut fram. Det första intrycket var att det var stort, vilket också bekräftades när vi hade fått på oss klätterskorna och tittade runt i lokalen.

Lite uppvärmningsklättring på de lättare lederna senare så var vi redo att ge oss på de intressantare lederna på de roliga strukturväggarna. Mycket bättre och mer användbar struktur än vad Stallet i Uppsala har, vilket också visades av att det fanns leder som bara använde struktur, dock var dessa på 7b+ om jag minns rätt.

Också väggarna med överhäng var kul att klättra och åtminstone för mig märktes det i armarna att dom var 2 meter högre än vad det är på stallet. Men det är bra, lite jobbigt ska det vara!

Några timmar senare var vår energi slut och vi begav oss nöjda av tillbaka till Uppsala. Jag är säker på att vi kommer att återvända och svänger man bara av på rätt ställe så tar det inte mer än drygt 50 minuter att köra dit vilket inte alls är så farligt.